161

Grinden gnisslade när Loco steg in på välbekant mark.

Det var tidig kväll, himlen badade i bleklila, och ändå kändes byn... dämpad. Ingen skratt från träningsfälten. Ingen rök som slingrade sig från smedjan. Det var bara tyst, men det kändes inte som frid.

Han kom inte långt innan någon ropade.

"...

Logga in och fortsätt läsa