
Claimed by the Alpha
Rosalind Claire · Avslutad · 349.6k Ord
Introduktion
Growing more excited, he roughly pulled my leg up around his hip, trapping me. I felt my body no longer belonged to me, as if my soul were floating above, looking down at this nightmare.
"Won't be too hard to possess you." He thrust harder. "Fuck, Elsa. I'm going to fuck you until you learn your place, understand?"
Deep within the territory of the werewolf pack, 18-year-old Elsa is the eternal shame of her family. During the coming-of-age ceremony, she failed to awaken the werewolf spirit within her. When the entire pack regards her as a defective being and bullies her, working part-time at a coffee shop and saving money becomes her only hope to escape from this living hell. However, an abrupt order from her father pushes her towards a werewolf gathering, and it is there that she has a forbidden encounter that will turn her destiny upside down.
Can the wolfless she-wolf escape from the ferocious wolf pack and find a new life?
Kapitel 1
【Elsa POV】
Steam spiraled from the espresso machine as I wiped it down, my movements careful and controlled in the cramped space behind the counter. My fingers traced the edge of the metal, catching a droplet of water before it could fall. Outside Kafebonor, the early spring thaw sent rivulets of melting snow down the sidewalks of Ljusviken, but inside, the warmth and rich aroma of freshly ground beans created a sanctuary from the harshness of the Nordic wilderness.
Linnea bumped her hip against mine as she restocked cups beside me, her blonde hair pulled into a messy bun that somehow still looked stylish. Her cheeks flushed with excitement as she leaned in close.
"Come out with me tonight," she whispered, eyes sparkling as she glanced over her shoulder to make sure our manager wasn't listening. "There's an amazing electronic music festival in Helsinki tonight. DJ Nordlys is headlining—you know, the one we listened to last week?"
I shook my head, shoulders tensing as I scrubbed harder at a stubborn coffee stain. "Can't. Father wants me home right after work." My voice dropped to barely audible.
"Always 'Father wants' this and 'Father says' that," Linnea groaned, dramatically throwing her head back. She set down a stack of cups with more force than necessary. "God, Elsa, you're twenty years old! When was the last time you did something for yourself?"
Her fingers drummed impatiently on the countertop as she waited for my answer. When none came, she sighed and brushed a strand of hair from my face.
"You should move out," she said, her voice softening. "We could get an apartment together, enjoy Finland's nightlife during the long nights. I've been looking at places in Granudden. Affordable, close to transit."
I glanced up at her, a fleeting smile crossing my lips before fading. "If I could, I would. You know that." My eyes darted to the growing line of humans at the counter, their impatient shuffling growing louder. "Shouldn't you be refilling our cup supply? Dinner rush is about to hit."
Linnea reached out and squeezed my arm, her touch lingering. "Fine, fine—" She grabbed the empty tray and backed away, pointing a finger at me. "But I still think one night of telling him to fuck off wouldn't hurt. Maybe it would teach your parents you're an adult and they can't control you with those ancient Nordic family traditions."
I busied myself with the coffee grounds, shoulders hunched forward as Linnea mercifully dropped the subject.
If only she knew. My name is Elsa Graberg—wolfless, weak, the shame of the Graberg family. I had nothing but this job, my savings, and dreams of escape. My father, Beta of the Svartskogens Pack, only allowed me to work because he'd grown tired of seeing me around the house. Most of my paycheck went to gas and payments on my beat-up Volvo—my only means of independence.
My family had loved me once, before they discovered what I was—or rather, what I wasn't. On my twentieth birthday, when my wolf should have emerged, there was nothing. No second consciousness, no primal power surging through my veins. Just empty, ordinary me.
Father had dragged me deep into the cold Swedish forests of central Sweden after that, leaving me naked, foodless, and shelterless.
"The Nordic cold will bring out what you desire most," he'd said before leaving me. "Your wolf."
It didn't.
Three days later, they found me half-frozen but stubbornly alive. That was when the scar on my neck appeared—a crescent moon shape. No one could explain it, and no one particularly cared to try.
"Text me when you get home," Linnea insisted as we stood in the parking lot after our shift. She hugged her jacket tighter against the chill of the spring night, her breath forming small clouds in the air. She stomped her boots against the wet pavement, refusing to leave until I was safely in my car.
"Your lips are turning blue," I said, fishing my keys from my pocket with trembling fingers. "You don't have to wait. What if you break down somewhere?" I asked, guilt twisting in my stomach. I'd never told her I was a werewolf—a defective one, but still.
Linnea's nose wrinkled as she laughed, the sound echoing across the nearly empty parking lot. "Then I'd call you, obviously." She stepped forward, and grabbed both my hands in hers.
"I worry about you, Elsa," she said, her voice dropping to a serious tone. Her eyes searched mine. "Those bruises last month weren't from 'falling down stairs.' I'm not stupid."
I looked away, my hair falling forward to shield my face. "It's complicated."
She squeezed my hand, her grip firm and uncompromising. "You would help me. So I help you. That's what friends do." She tapped my car door with her knuckles. "Now get in before we both freeze to death out here."
Linnea thought I came from a normal human family that neglected and abused me. I'd had to stop her from calling the authorities more than once, especially when I showed up with fresh bruises. Social services getting involved would be catastrophic.
My only hope lay in finding my fated mate—the one guaranteed escape from my family and Pack. But what if I didn't have one? What if life in a new Pack would be just as miserable?
The lights of the commercial district faded behind me as I drove through the quiet Ljusviken community. My fingers tapped nervously on the steering wheel, keeping time with the radio's soft folk melody. I adjusted the rearview mirror, checking that no one followed me, an instinct born from years of vigilance.
As I turned onto the unlit rural Swedish roads, I rolled down the window a crack. The cold air hit my face, carrying the scent of wet earth and pine. Towering spruces and pines seemed darker now with the spring melt, looming like sentinels on both sides, their branches swaying slightly in the wind.
"Just twenty more minutes," I murmured to myself, eyes constantly scanning the treeline. "Twenty minutes and I'm home."
The night was darker than usual. The moon provided little illumination through the cloud cover.
My headlights cut through the darkness, illuminating patches of half-melted snow and muddy road ahead. I leaned forward, squinting at something in the distance.
A massive shape burst across my headlights, a blur of fur and muscle.
"No!" I gasped, recognizing the silhouette immediately—a werewolf in shifted form.
I slammed the brakes, my knuckles white against the wheel. My car skidded on the muddy, half-frozen road, tires losing their grip. The seatbelt cut into my chest as the vehicle spun. My head smacked against the steering wheel, stars exploding behind my eyes, and I bit my tongue. The metallic taste of blood filled my mouth, warm and coppery.
The car lurched to a stop, half in a ditch. I sat stunned for a moment, heart pounding in my ears like a drum. My hands shook as I tried to insert the key again, missing the ignition twice before succeeding.
"Please, please, please," I begged, turning the key. Heart hammering against my ribs, I tried to restart the engine. It whined pathetically.
At the edge of the spruce forest, two eerie yellow points of light watched me.
Prey. Cornered. Weak.
These thoughts weren't from a wolf inside me—I had none. They were simply the brutal truth. As wolfless, I was the Pack's punching bag, lowest in the ancient werewolf hierarchy. A favorite pastime of young wolves was hunting the wolfless through the vast forests.
They couldn't attack humans—that would violate Varglag—but me? I was fair game.
I had planned to go home tonight because, despite the beatings, at least my parents would call the Pack healer if things got too bad. Now I sat like a snow hare on the Nordic plains, waiting for the wolf's jaws to close.
The yellow eyes blinked once, then began moving closer. Slowly. Deliberately.
Senaste Kapitel
#313 Chapter 313
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#312 Chapter 312
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#311 Chapter 311
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#310 Chapter 310
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#309 Chapter 309
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#308 Chapter 308
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#307 Chapter 307
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#306 Chapter 306
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#305 Chapter 305
Senast Uppdaterad: 7/30/2025#304 Chapter 304
Senast Uppdaterad: 7/30/2025
Du Kan Tycka Om Detta 😍
Söt Kärlek med Min Miljardärmake
Efter år av tystnad tillkännagav Elisa plötsligt sin comeback, vilket fick hennes fans att gråta av glädje.
Under en intervju påstod Elisa att hon var singel, vilket skapade en enorm sensation.
Fru Brown skilde sig, och nyheten sköt i höjden på trendlistorna.
Alla vet att Howard Brown är en hänsynslös strateg.
Precis när alla trodde att han skulle slita Elisa i stycken, lämnade ett nyregistrerat konto en kommentar på Elisas personliga konto: "Tangentbord eller durian, vilken vill du se ikväll?"
Lycankungens Valp
"Snart nog kommer du att be om mig. Och när du gör det—kommer jag att använda dig som jag vill, och sedan kommer jag att avvisa dig."
—
När Violet Hastings börjar sitt första år på Stjärnljus Skiftarakademin, vill hon bara två saker—hedra sin mors arv genom att bli en skicklig helare för sin flock och klara sig igenom akademin utan att någon kallar henne en freak för hennes märkliga ögontillstånd.
Saker och ting tar en dramatisk vändning när hon upptäcker att Kylan, den arroganta arvingen till Lycan-tronen som har gjort hennes liv miserabelt från första stund de möttes, är hennes partner.
Kylan, känd för sin kalla personlighet och grymma sätt, är långt ifrån glad. Han vägrar att acceptera Violet som sin partner, men han vill inte heller avvisa henne. Istället ser han henne som sin valp och är fast besluten att göra hennes liv ännu mer till ett levande helvete.
Som om det inte vore nog att hantera Kylans plågor, börjar Violet avslöja hemligheter om sitt förflutna som förändrar allt hon trodde att hon visste. Var kommer hon egentligen ifrån? Vad är hemligheten bakom hennes ögon? Och har hela hennes liv varit en lögn?
Efter bilsex med VD:n
Jag trodde först att det bara var en impulsiv engångsgrej, men jag hade aldrig förväntat mig att denna VD hade varit förälskad i mig under en lång tid.
Han hade närmat sig min pojkvän enbart på grund av mig...
Vår förbjudna kärlek
Förbluffad följer jag efter henne, plötsligt nervös.
"Ingen anledning att oroa sig, herrarna har väntat på din ankomst sedan samtalet," är allt jag hör när jag går in i herrgården, bara för att mötas av tre stiliga män, min hals nu torr.
"Välkommen hem, prinsessa," säger en av rösterna.
"Det var ett tag sedan, il mio tesoro (Min skatt)," säger en annan.
"Kom, låt oss välkomna dig hem, Agapi (Kärlek)," säger den sista rösten, alla tre av mina styvbröder står nu framför mig. Fan, blev det just hetare eller är det bara jag?
======================================
Ella, yngsta dottern i familjen Knight, integreras långsamt tillbaka när hennes föräldrar dör. Inte riktigt 18 år, skickas Ella för att bo med sina styvbröder, några hon inte har sett sedan hon var 8 år gammal.
Reece, Dylan och Caleb är Ellas äldre styvbröder. Nu 28 år, finner Reece och hans bröder sig snart ta hand om sin nästan vuxna syster. Men när hon anländer dras de omedelbart till henne, redo att göra vad som helst för att hålla henne hos sig för alltid.
Begär att Kontrollera Henne
Hon var en fri själ och ville inte att någon skulle kontrollera henne.
Han var inne på BDSM och hon avskydde det med hela sitt hjärta.
Han letade efter en utmanande undergiven och hon var en perfekt match, men den här tjejen var inte redo att acceptera hans erbjudande eftersom hon levde sitt liv utan några regler och förordningar. Hon ville flyga högt som en fri fågel utan några begränsningar. Han hade en brinnande önskan att kontrollera henne eftersom hon kunde vara ett perfekt val, men hon var en hård nöt att knäcka. Han blev galen av att göra henne till sin undergivna, att kontrollera hennes sinne, själ och kropp.
Kommer deras öde att uppfylla hans önskan att kontrollera henne?
Eller kommer denna önskan att förvandlas till en önskan att göra henne till hans?
För att få dina svar, dyk in i den hjärtevärmande och intensiva resan med den hetaste och strängaste Mästaren du någonsin kommer att hitta och hans oskyldiga lilla fjäril.
"Fan ta dig och försvinn från mitt café om du inte vill att jag ska sparka dig i röven."
Han rynkade pannan och drog mig till baksidan av caféet genom att gripa tag i min handled.
Sedan knuffade han in mig i festlokalen och låste dörren hastigt.
"Vad fan tror du om dig själv? Du,"
"Tyst." Han röt och avbröt mina ord.
Han grep min handled igen och drog mig till soffan. Han satte sig ner och med en snabb rörelse drog han ner mig och böjde mig över sitt knä. Han pressade mig mot soffan genom att trycka sin hand på min rygg och låste mina ben mellan sina.
Vad gör han? Kalla kårar rusade nerför min ryggrad.
Smaragdögd Luna
Hans lilla blomma
"Du kom undan en gång, Flora," säger han. "Aldrig igen. Du är min."
Han stramar åt sitt grepp om min hals. "Säg det."
"Jag är din," kvider jag fram. Jag har alltid varit det.
Flora och Felix, plötsligt separerade och återförenade under märkliga omständigheter. Han vet inte vad som egentligen hände. Hon har hemligheter att dölja och löften att hålla.
Men saker och ting förändras. Förräderi är på väg.
Han misslyckades med att skydda henne en gång tidigare. Han ska vara fördömd om det händer igen.
(Hans Lilla Blomma-serien består av två berättelser, jag hoppas du gillar dem.)
Den oönskade dotterns Alfa Kung
"Alpha Kung Rhys." Adrian försökte dölja sin avsky. "Jag måste be om ursäkt. Denna dumma tjänare insåg inte att vi skulle mötas här."
Jag nickade försiktigt. Detta var Alpha Kungen. Inget gott kunde komma från att jag snubblade in här.
Adrian grep mig hårt om axlarna och började röra sig. "Hon ska gå nu."
"Hon kan tala för sig själv." Alpha Kungens aura fick oss båda att frysa. "Vad heter du, flicka?"
Grace hade tillbringat hela sitt liv i en flock som inte värderade henne och utnyttjade henne på alla tänkbara sätt. Hennes far, som var Alpha vid den tiden, tillät det att hända och fängslade henne till och med till slut.
När hennes far dog, blev saker och ting inte bättre, de blev bara värre. Hennes styvsyster och svåger gjorde hennes liv till ett helvete. Hon såg aldrig någon väg ut eftersom hon var varglös och stum, eftersom det var säkrare att inte tala än att tala. Men hon är inte så svag som hon tror att hon är.
När Alpha Kung Rhys kommer på besök i hopp om att hitta en brud, förändras hela hennes liv. Ingenting hon visste är som det verkade, och nu håller hon på att nysta upp röran hon lämnades med. Med hjälp av Alpha Kungen börjar hon hitta sig själv, bit för bit.
Men är hon bara en bricka i hans spel? Han har haft andra före henne. Är hon den han har väntat på? Kommer hon att överleva röran hon har lämnats i, eller kommer hon att falla samman innan hon någonsin hittar svaren som väntar på henne?
Hon är för djupt inne nu, och om hon faller, kan hon dra med sig Alpha Kungen...
Att leva med Alfor
"Jag behöver att du knullar mig, behöver din knut..." Hans hand var så grov, så stor, och hur den rörde sig över hennes hud fick omegan att bulta överallt.
"Ingen har någonsin rört dig så här, omega? Du är så känslig."
"Nej, de försökte... men jag lät dem inte." Hon gnydde och lutade huvudet bakåt när hans fingrar mötte hennes bara hud.
"Varför inte, älskling? Varför får jag röra dig så här?"
"För att du är min Alpha."
Det finns två regler som folket i denna värld har känt till hela sitt liv; för det första, vem eller vad som än kommer in på ett annat packs territorium tillhör nu dem; permanent. Och för det andra, omaka-omegas ska aldrig ge sig ut i skogarna ensamma, oavsett hur desperat man är. Ava är en omega som lyckas bryta båda reglerna när hon finner sig själv på Bruno-brödernas territorium - det farligaste packet bland varulvarna.
Zach, Ares och Dante Bruno är renrasiga Alphas och ledare för ett mycket inflytelserikt pack, det största med rikedomar bortom all mått. Bruno-bröderna har allt de behöver förutom sin själsfrände, tills en dag när en okänd omega snubblar in på deras territorium, och därifrån går allt uppför. Frågan är, hur kommer bröderna att bete sig med den nya omegan på deras territorium? Kommer de att visa henne nåd? Eller har de något mycket mer planerat för omegan?
Observera: Berättelsen innehåller mörka och mogna teman som våld, trekant och sex.
Alla rättigheter förbehållna San 2045 2021.
En Mörk Ros
"Det är jag... ser jag inte tillräckligt passande ut för att vara det?" Han ler snett, vilket får mig att rodna igen... han verkar ha den effekten på mig, jag vet inte varför.
"N-Nej, jag ville bara klargöra saker... förlåt." säger jag blygt, medan jag ser hur han håller ögonen på vägen.
"Nästa fråga älskling?" Han kastar en blick på mig och fångar mig stirrande, vilket får mig att genast titta bort.
Uhhh... vad menade du med att jag är din... uh vad var ordet du använde igen? Din..." Jag tystnar, försöker minnas vad han kallade mig i byn.
"Partner?" avslutar han, och jag nickar kort när jag minns ordet.
Dani hade förts till en främmande värld av en demon. Hon stod på auktionsscenen och hade inget hopp för sitt framtida liv. Men Lycan-kungen köpte henne och gav henne ett drömliv.
Axel var Lycan-kungen över hela Revnok-landet. Han var stark och mäktig men var känd för att vara förbannad utan partner. Tills en natt, då han köpte en... mänsklig partner, en flicka han hade letat efter i ett sekel. Han svor att skydda henne i den farliga världen.
Hur kommer saker och ting att utvecklas när fiender dolda i skuggorna börjar röra på sig?
Vad kommer Lycan-kungen att göra för att skydda sin partner från fara?
Läs den underbara berättelsen för att ta reda på det!
Oåtkomlig (Månavatarsamlingen)
Hans stora hand grep våldsamt om min hals och lyfte mig från marken utan ansträngning. Hans fingrar darrade med varje tryck, stramade åt luftvägarna som var livsviktiga för mig.
Jag hostade; kvävdes medan hans ilska brände genom mina porer och förtärde mig inifrån. Hatet som Neron hyser för mig är starkt, och jag visste att det inte fanns någon väg ut ur detta levande.
"Som om jag skulle tro på en mördare!" Neron's röst skar genom mina öron.
"Jag, Neron Malachi Prince, Alfa för Zircon Moon Pack, avvisar dig, Halima Zira Lane, som min partner och Luna." Han kastade mig på marken som en bit skräp, lämnade mig flämtande efter luft. Han tog sedan upp något från marken, vände mig över och skar mig.
Skar över mitt Pack-märke. Med en kniv.
"Och jag dömer dig härmed till döden."
Utkastad inom sin egen flock, tystas en ung varulvs tjut av den krossande tyngden och viljan hos de vargar som vill se henne lida. Efter att Halima falskt anklagas för mord inom Zircon Moon-flocken, rasar hennes liv samman i slaveri, grymhet och misshandel. Det är först när den sanna styrkan hos en varg hittas inom henne som hon någonsin kan hoppas på att fly från sitt förflutnas fasor och gå vidare...
Efter år av kamp och läkning finner sig Halima, överlevaren, återigen i konflikt med den tidigare flocken som en gång dömde henne till döden. En allians söks mellan hennes tidigare fångvaktare och den familj hon funnit i Garnet Moon-flocken. Idén om att odla fred där giftet ligger är av liten tröst för kvinnan som nu är känd som Kiya. När det stigande bruset av förbittring börjar överväldiga henne, står Kiya inför ett enda val. För att hennes sår verkligen ska läka, måste hon faktiskt möta sitt förflutna innan det förtär Kiya som det gjorde med Halima. I de växande skuggorna verkar en väg till förlåtelse skölja in och ut. För trots allt finns det ingen som kan förneka fullmånens kraft--och för Kiya kanske mörkrets kall visar sig vara lika obevekligt...
Denna bok är avsedd för vuxna läsare, eftersom ämnet behandlar känsliga ämnen inklusive: självmordstankar eller handlingar, misshandel och trauma som kan utlösa starka reaktioner. Vänligen observera.
————Oåtkomlig Bok 1 i Moonlight Avatar-serien
VÄNLIGEN NOTERA: Detta är en samlingsserie för Moonlight Avatar-serien av Marii Solaria. Detta inkluderar Oåtkomlig och Obehärskad, och kommer att inkludera resten av serien i framtiden. Separata böcker från serien finns tillgängliga på författarens sida. :)












