88 - Dags att sjunga

Auroras perspektiv

Jag vaknar återigen av händer på mina handleder. Jag tittar upp och ser min pappa med mässingsnycklar i händerna. Han ser skräckslagen ut.

BOOM!

"Åh, mitt kära barn. Jag är så ledsen!" säger han medkännande och flyttar en blodig hårslinga från mitt ansikte. Jag ser tåra...

Logga in och fortsätt läsa