Åkturen hem

Daniel knöt Rosemaries hand i sin och tryckte den mot sina läppar, gnuggade dem över hennes knogar. "Jag trodde de skulle döda dig. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv."

Hon lossade sitt finger från hans hand och pekade det mot hans haka. "Jag mår bra tack vare dig, Daniel. Det var fan...

Logga in och fortsätt läsa