27.
-HON-
Jag reste mig och kröp fram till gallret innan jag talade, "Åh, nattens dotter... varför gråter du? Du är Polstjärnan."
Det var empatin som fick min hand att sträcka sig genom gallret och torka bort hennes tårar. "Du ska inte bry dig om de andra stjärnornas ljus, för folk känner inte till di...
Logga in och fortsätt läsa
Kapitel
1. Innan du läser
2. 1.
3. 2.
4. 3.
5. 4.
6. 5.
7. 6.
8. 7.
9. 8.
10. 9.
11. 10.
12. 11.
13. 12.
14. 13.
15. 14.
16. 15.
17. 16.
18. 17.
19. 18.
20. 19.
21. 20.
22. 21.
23. 22.
24. 23.
25. 24.
26. 25.
27. 26.
28. 27.
29. 28.
30. 29.
31. 30.
32. 31.
33. 32.
34. 33.
35. 34.
36. 35.
37. 36.
38. 37.
39. 38.
40. 39.
41. 40.
42. 41.
43. 42.
44. 43.
45. 44.
46. 45.
47. 46.
48. 47.
49. 48.
50. 49.
51. 50.
52. 51.
53. 52.
54. 53.
55. 54.
56. 55.
57. 56.
58. 57.
59. 58.
60. 59.
61. 60.
62. 61.
63. 62.
64. 63.
65. 64.
66. 65.
67. 66.
68. 67.
69. 68.
70. 69.
71. 70.
72. 71.
73. 72.
74. 73.
75. 74.
76. 75.
77. 76.
78. 77.
79. 78.
80. 79.
81. 80.
82. 81.
83. 82.
84. 83.
85. 84.
86. 85.
87. 86.
88. 87.
89. 88.
90. 89.
91. 90.
92. 91.
93. 92.
94. 93.
95. 94.
96. 95.
97. 96.
98. 97.
99. 98.
100. 99.
101. 100.
102. 101.
103. 102.
104. 103.
105. EPILOG
106. Författarens anmärkning
Zooma ut
Zooma in
