Döttrar av Månen

När jag går genom byn kan jag inte låta bli att känna en överväldigande stolthet, pärlmånebyn är perfekt oavsett hur många gånger jag ser den. De söta butikerna och tehusen, människorna som alltid är vänliga, atmosfären var man än gick var inbjudande.

För mig var livet i denna flock en fröjd, vi hade en stark Alfa och Luna, Eric och Georgie, och de hade redan tre söner, alla busiga och söta, men det var ingen tvekan om att de hade alfa-blod när de slogs med varandra.

För mina systrar och mig har detta alltid varit hem, vi har bott här hela vårt liv och även när tragedin slog till med våra föräldrars död för fyra år sedan, blev vi fortfarande omhändertagna och accepterade.

Min syster Artemis tog över som huvudansvarig för vår familj, kort efter att detta accepterades av de äldre, gick hon på sitt första flockmöte, det var där hon mötte sin partner och flockens Beta, Ryan. Arti var lång och smal med långt svart hår som nådde precis ovanför hennes nedre rygg, hon hade naturligt felfri solbränd hud och ett ljust leende och genomträngande lila ögon. Det bestämdes att vi alla skulle flytta in i flockhuset efter detta så att Arti kunde vara med Ryan och tillsammans kunde de träna krigarna precis som min pappa brukade, och Cynthia och jag kunde bli omhändertagna och skötta.

Min syster Cynthia var lik Arti i byggnad, men hennes hår var rakt och nästan vitt, blont, hon hade kurvor på alla rätt ställen, hon var också mjukare i talet och hade en mildhet som jag alltid fann tröst i. Cynthia är flockens läkare, och trots att hon nu bara är 24 år är hennes färdigheter oöverträffade. När hon var 21 mötte hon sin partner, men tyvärr dog han efter bara ett år tillsammans i en attack från rövare som testade vår gräns.

Cynthia kände bandet brytas och kunde inte hantera det, det bröt henne och hon föll i koma i en månad. Arti och jag lämnade henne inte en enda gång, vi kunde inte stå ut med att hon var ensam. När hon vaknade berättade hon för oss hur hon träffade mångudinnan och bad henne ta bort hennes smärta, mångudinnan accepterade men gav Cynth gåvan att hela i gengäld.

På grund av detta löfte kunde Cynth aldrig binda sig till någon annan, men hon accepterade gåvan och snart övervägde hennes band till läkandet den förlust hon en gång kände, precis som utlovat.

Det är lätt att förstå varför min pappa skulle stå vid ytterdörren när jag gick hem från skolan med dem, de hade alltid en svans av beundrare som min pappa skulle skrämma bort med bara en blick. Jämfört med mina systrar är jag inte lika lång, men mitt hår är lika mörkt och vågigt som Artis, den enda skillnaden är en stor vit slinga på vänster sida av mitt huvud. Min mamma sa alltid att det var för att jag föddes på en fullmåne, jag tror att hon bara sa det för att få mig att må bättre. Jag är kurvig men jag tränar också, jag antar att jag är en blandning av dem båda.

Mitt band med mina systrar var starkt, jag kunde alltid känna deras känslor stråla från dem och jag vet att de kunde känna mina också. Efter våra föräldrars död var jag orolig att jag inte skulle känna det längre, men det blev bara starkare.

Jag fortsatte att gå mot flockhuset när det plötsligt gick upp för mig... om tre veckor fyller jag 21!

21 är åldern då bandet mellan dig och din varg cementeras.

Jag har känt närvaron av min varg några gånger, bara lärt mig hennes namn Seleste en gång när jag var liten och rädd mitt i en åskstorm och andra gången när mina systrar och jag gömde oss från striderna och vi kände bandet med våra föräldrar brytas. Seleste tröstade mig och sa att hon alltid skulle finnas där för mig, men jag kände att hennes hjärta också brast. När jag blev äldre kände jag henne mer och mer och nu är hon en del av mig, och vi förbereder oss för den slutliga förvandlingen. När vi förvandlas om tre veckor kommer vi ha accepterat varandra fullt ut och hon kommer alltid vara en del av mig, hon kommer känna som jag gör och vägleda mig.

Det är också åldern när man kan hitta sin partner. Vissa säger att när du möter dem känner du att din själ är komplett, det ska vara en kärlek som överträffar allt annat. Det sägs att mångudinnan valt dem åt dig, och ni kommer vara den perfekta matchen.

Personligen är jag mer exalterad över den slutliga bindningen med Seleste, jag planerar att bli en av de bästa kämparna i flocken, jag har tränat sedan jag var liten, och det har varit mitt mål att bli en del av alfa-krigarna och följa i min mammas och pappas fotspår.

Jag vill bara göra dem stolta över vem jag har blivit.