Kapitel 64

De de vansinniga skriken ryckte Louisa tillbaka till verkligheten.

I hennes tanke var Julian – mannen som hade räddat henne flera gånger – ren, helig, orörbar. Hon ville inte dra in honom i sin röra av bekymmer.

Med ett kallt leende riktat mot Vivian sa hon ingenting, utan lyfte bara sin skadade h...