Kapitel 32

(Owens perspektiv)

Jag vaknade nästa morgon precis när solen steg och ett mjukt sken av den nya dagen kikade genom fönstret. Det gyllene ljuset var fortfarande svagt, men det gav tillräckligt med ljus i rummet för att jag skulle kunna se Amelia ligga bredvid mig. Hennes hud var mjuk, och jag kunde ...

Logga in och fortsätt läsa