Kapitel 114

Fiona

Solen skiner klart mot det blå havet, och jag bara stirrar. Det är det vackraste jag någonsin sett, så mycket att jag inte kan ta ögonen från det.

Någonstans bakom mig rullar Ethan in vårt bagage, men i samma ögonblick som jag såg de stora fönstren med utsikt över havet sprang jag fram. Jag tr...

Logga in och fortsätt läsa