
ENLEVÉE PAR LE SEIGNEUR DE LA MAFIA
Wendy Moses · Uppdateras · 61.3k Ord
Introduktion
« Non, je n'ai pas gémis. Jamais je ne prendrais du plaisir avec un monstre comme toi. » répliqua-t-elle.
« Cela ne change rien au fait que tu apprécies ce que je te fais, chaque instant, » ricana-t-il.
Odessa n'avait que vingt ans lorsque ses parents l'ont mariée de force à un jeune multimillionnaire, Elliott Marley, mais il l'a renvoyée deux ans plus tard, lorsqu'elle n'a pas pu tomber enceinte ou lui donner un enfant.
Cela laissa Odessa dévastée et elle courut chez ses parents, qui, à son grand désarroi, la renièrent et l'appelèrent de tous les noms, assez pour détruire l'estime de soi d'une femme.
Elle pleura et se saoula dans un bar local du centre-ville, inconsciente des récentes nouvelles concernant l'enlèvement de jeunes femmes.
Odessa fut kidnappée par Aryan Seagrave, un célèbre baron de la drogue texan, qui fit d'elle son esclave sexuelle.
Les choses sont sur le point de se compliquer lorsque les frères d'Aryan tombent amoureux d'Odessa.
Odessa se retrouva au milieu de ce chaos avec les cinq frères se battant pour elle et elle ne sachant pas qui choisir.
Kapitel 1
Odessa entra dans le club, l'air si morne, l'endroit empestait l'alcool et la fumée.
Jamais de sa vie elle n'aurait pensé mettre les pieds dans un endroit pareil.
Elle se dirigea vers le bar et s'assit.
"Bonsoir mademoiselle, que puis-je vous servir ?" demanda le barman.
"Donnez-moi juste un whisky ou quelque chose comme ça," dit Odessa faiblement.
"D'accord, vous voulez la bouteille entière ou je vous sers un verre ?" demanda le barman, et Odessa soupira profondément.
"Donnez-moi la bouteille entière," répondit-elle.
Le barman la regarda, il voyait bien qu'elle avait le cœur brisé, une femme ne devrait pas boire seule, surtout en ce moment où des femmes sont kidnappées et où toute la ville est en pagaille.
"Qu'est-ce que vous regardez ?" s'énerva Odessa.
"J'ai demandé une foutue bouteille, alors donnez-la-moi !" cria-t-elle à moitié.
Le barman savait que cela ne le regardait pas, mais il allait tout de même la prévenir.
"Écoutez mademoiselle, vous ne devriez pas être ici à boire toute seule. Si vous voulez vous saouler, vous pouvez le faire chez vous. Je vois que vous n'êtes pas au courant des récents événements en ville."
Odessa ricana, comme si elle s'en souciait, en ce moment elle souffrait tellement et elle avait besoin de quelque chose pour l'aider à oublier sa douleur, même si ce n'était que pour un petit moment, elle voulait oublier tous ses problèmes.
"Donnez-moi cette foutue bouteille, sinon je quitte votre bar et je vais ailleurs," cria-t-elle.
Le barman soupira de défaite, au moins il avait essayé de la prévenir, mais c'était inutile.
Il lui tendit une bouteille de whisky sans rien dire de plus.
Odessa prit la bouteille et le paya.
Une heure plus tard...
Odessa avait déjà fini toute la bouteille de whisky et elle était complètement ivre.
Elle descendit de la chaise et tituba, elle faillit tomber, mais réussit à maintenir son équilibre.
"Faites attention," dit le barman.
Odessa ignora ses paroles.
Elle était vraiment saoule, elle ne pouvait même pas marcher correctement, elle voyait littéralement double.
Elle tituba en sortant, essayant de garder son équilibre, elle s'appuya sur les chaises pour se soutenir.
La barrette dans ses cheveux tomba, mais elle ne prit même pas la peine de la ramasser.
Elle finit par sortir et elle eut envie de vomir.
Elle se précipita immédiatement dans un coin du bar et vomit.
Elle tenait son ventre fermement, sentant que ses poumons allaient littéralement sortir de sa bouche, avec en plus un mal de tête atroce.
"Aaaaah !" gémit-elle en s'asseyant par terre.
"Ça fait mal, mon cœur me fait tellement mal," murmura-t-elle à peine audible, se sentant totalement faible.
Elle sortit son téléphone de sa poche, bien que sa vision ne soit pas très claire, elle réussit à trouver le numéro qu'elle voulait appeler.
Elle appela son amie Blair qui répondit immédiatement.
"Allô Odessa."
Odessa éclata en sanglots en entendant la voix de Blair.
"Odessa ? Tu pleures ? Qu'est-ce qui ne va pas ? Que s'est-il passé ?" paniqua Blair.
"Blair... ma vie est complètement ruinée, ma vie est ruinée Blair," pleura Odessa.
"Que veux-tu dire ? De quoi parles-tu ?"
"Il m'a divorcée Blair, Elliott m'a divorcée et m'a mise à la porte parce que je ne pouvais pas lui donner d'enfant."
"Et quand je suis retournée chez mes parents, ils ne m'ont pas accueillie, Blair. Ils m'ont insultée et m'ont dit des choses horribles, leurs paroles m'ont profondément blessée, et ils m'ont reniée."
"Oh mon Dieu, Odessa, calme-toi, tout va s'arranger."
"Non Blair, rien ne va s'arranger, ma vie est complètement ruinée, je n'ai plus rien, le peu que j'avais est parti, je n'ai plus de famille maintenant, je n'ai plus personne !" cria-t-elle.
"Odessa, tu dois te ressaisir, dis-moi juste où tu es et je viendrai te chercher."
"Tu ne devrais pas être seule Odessa, ce n'est pas sûr, s'il te plaît dis-moi où tu es et j'arrive immédiatement." La voix de Blair tremblait littéralement.
"Je n'ai personne." murmura Odessa.
Son téléphone tomba de sa main et elle ne prit même pas la peine de le ramasser, elle se leva et s'éloigna, marmonnant des mots inaudibles pour elle-même en titubant.
Une camionnette noire s'arrêta soudainement devant Odessa et trois hommes costauds vêtus de noir et portant des masques noirs en sortirent.
L'un d'eux se plaça devant elle, tandis que les deux autres attendaient devant la camionnette.
Odessa essayait littéralement de garder les yeux ouverts, elle leva les yeux vers l'homme et ses yeux s'écarquillèrent de choc et de peur.
Son cerveau lui envoyait littéralement un signal de danger, mais avant qu'elle ne puisse crier, l'homme lui injecta quelque chose.
Sa vision devint floue et elle s'effondra instantanément dans les bras de l'homme.
"Propre et net, partons d'ici avant que quelqu'un ne nous voie, le patron sera content de celle-ci." dit l'un des hommes.
L'homme mit Odessa dans la camionnette, les autres montèrent et ils partirent.
La voiture de Blair s'arrêta devant le bar Barricade et elle en sortit.
Elle regarda le bar, son cœur battait littéralement dans sa poitrine, elle avait localisé le numéro d'Odessa et c'était son emplacement.
"J'espère que tu vas bien Odessa." dit-elle avant de courir dans le bar.
Les yeux de Blair parcoururent le bar mais elle ne trouva pas Odessa.
Elle alla voir le barman pour se renseigner sur Odessa.
"Bonsoir madame, que puis-je vous servir ?"
"Rien, je ne veux rien, je cherche quelqu'un, je ne sais pas si vous pouvez m'aider, je suis sûre qu'elle était ici."
"Bien sûr madame, avez-vous une photo ? Ou pouvez-vous au moins décrire la personne que vous cherchez ?"
"J'ai une photo d'elle."
Blair sortit instantanément son téléphone de son sac à main, elle sortit la photo d'Odessa et la montra au barman.
"Cette dame ? Elle était ici mais elle est déjà partie."
"Est-ce que vous savez où elle pourrait être allée ?"
"Je suis désolé madame, je ne sais pas, elle était vraiment ivre."
"D'accord, merci, mais au cas où vous la verriez, s'il vous plaît appelez-moi." Elle sortit sa carte et la donna au barman.
"D'accord madame."
Blair quitta le bar, quand elle sortit, elle décida d'essayer d'appeler Odessa à nouveau.
Le téléphone commença à sonner.
Blair fut surprise d'entendre le téléphone sonner dans cette zone.
"Odessa !" appela-t-elle, mais n'obtint aucune réponse.
Elle suivit le son du téléphone et vit le téléphone d'Odessa gisant par terre dans un coin du bar.
Blair se précipita pour le ramasser.
"Où est Odessa ?"
Senaste Kapitel
#61 Aide
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#60 A marché
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#59 Remplacé
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#58 Détesté
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#57 Inquiet
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#56 Excuses
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#55 Offenser
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#54 Effrayé
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#53 Confus
Senast Uppdaterad: 7/22/2025#52 Harcèlement
Senast Uppdaterad: 7/22/2025
Du Kan Tycka Om Detta 😍
Söt Kärlek med Min Miljardärmake
Efter år av tystnad tillkännagav Elisa plötsligt sin comeback, vilket fick hennes fans att gråta av glädje.
Under en intervju påstod Elisa att hon var singel, vilket skapade en enorm sensation.
Fru Brown skilde sig, och nyheten sköt i höjden på trendlistorna.
Alla vet att Howard Brown är en hänsynslös strateg.
Precis när alla trodde att han skulle slita Elisa i stycken, lämnade ett nyregistrerat konto en kommentar på Elisas personliga konto: "Tangentbord eller durian, vilken vill du se ikväll?"
Lycankungens Valp
"Snart nog kommer du att be om mig. Och när du gör det—kommer jag att använda dig som jag vill, och sedan kommer jag att avvisa dig."
—
När Violet Hastings börjar sitt första år på Stjärnljus Skiftarakademin, vill hon bara två saker—hedra sin mors arv genom att bli en skicklig helare för sin flock och klara sig igenom akademin utan att någon kallar henne en freak för hennes märkliga ögontillstånd.
Saker och ting tar en dramatisk vändning när hon upptäcker att Kylan, den arroganta arvingen till Lycan-tronen som har gjort hennes liv miserabelt från första stund de möttes, är hennes partner.
Kylan, känd för sin kalla personlighet och grymma sätt, är långt ifrån glad. Han vägrar att acceptera Violet som sin partner, men han vill inte heller avvisa henne. Istället ser han henne som sin valp och är fast besluten att göra hennes liv ännu mer till ett levande helvete.
Som om det inte vore nog att hantera Kylans plågor, börjar Violet avslöja hemligheter om sitt förflutna som förändrar allt hon trodde att hon visste. Var kommer hon egentligen ifrån? Vad är hemligheten bakom hennes ögon? Och har hela hennes liv varit en lögn?
Efter bilsex med VD:n
Jag trodde först att det bara var en impulsiv engångsgrej, men jag hade aldrig förväntat mig att denna VD hade varit förälskad i mig under en lång tid.
Han hade närmat sig min pojkvän enbart på grund av mig...
Vår förbjudna kärlek
Förbluffad följer jag efter henne, plötsligt nervös.
"Ingen anledning att oroa sig, herrarna har väntat på din ankomst sedan samtalet," är allt jag hör när jag går in i herrgården, bara för att mötas av tre stiliga män, min hals nu torr.
"Välkommen hem, prinsessa," säger en av rösterna.
"Det var ett tag sedan, il mio tesoro (Min skatt)," säger en annan.
"Kom, låt oss välkomna dig hem, Agapi (Kärlek)," säger den sista rösten, alla tre av mina styvbröder står nu framför mig. Fan, blev det just hetare eller är det bara jag?
======================================
Ella, yngsta dottern i familjen Knight, integreras långsamt tillbaka när hennes föräldrar dör. Inte riktigt 18 år, skickas Ella för att bo med sina styvbröder, några hon inte har sett sedan hon var 8 år gammal.
Reece, Dylan och Caleb är Ellas äldre styvbröder. Nu 28 år, finner Reece och hans bröder sig snart ta hand om sin nästan vuxna syster. Men när hon anländer dras de omedelbart till henne, redo att göra vad som helst för att hålla henne hos sig för alltid.
Begär att Kontrollera Henne
Hon var en fri själ och ville inte att någon skulle kontrollera henne.
Han var inne på BDSM och hon avskydde det med hela sitt hjärta.
Han letade efter en utmanande undergiven och hon var en perfekt match, men den här tjejen var inte redo att acceptera hans erbjudande eftersom hon levde sitt liv utan några regler och förordningar. Hon ville flyga högt som en fri fågel utan några begränsningar. Han hade en brinnande önskan att kontrollera henne eftersom hon kunde vara ett perfekt val, men hon var en hård nöt att knäcka. Han blev galen av att göra henne till sin undergivna, att kontrollera hennes sinne, själ och kropp.
Kommer deras öde att uppfylla hans önskan att kontrollera henne?
Eller kommer denna önskan att förvandlas till en önskan att göra henne till hans?
För att få dina svar, dyk in i den hjärtevärmande och intensiva resan med den hetaste och strängaste Mästaren du någonsin kommer att hitta och hans oskyldiga lilla fjäril.
"Fan ta dig och försvinn från mitt café om du inte vill att jag ska sparka dig i röven."
Han rynkade pannan och drog mig till baksidan av caféet genom att gripa tag i min handled.
Sedan knuffade han in mig i festlokalen och låste dörren hastigt.
"Vad fan tror du om dig själv? Du,"
"Tyst." Han röt och avbröt mina ord.
Han grep min handled igen och drog mig till soffan. Han satte sig ner och med en snabb rörelse drog han ner mig och böjde mig över sitt knä. Han pressade mig mot soffan genom att trycka sin hand på min rygg och låste mina ben mellan sina.
Vad gör han? Kalla kårar rusade nerför min ryggrad.
Smaragdögd Luna
Hans lilla blomma
"Du kom undan en gång, Flora," säger han. "Aldrig igen. Du är min."
Han stramar åt sitt grepp om min hals. "Säg det."
"Jag är din," kvider jag fram. Jag har alltid varit det.
Flora och Felix, plötsligt separerade och återförenade under märkliga omständigheter. Han vet inte vad som egentligen hände. Hon har hemligheter att dölja och löften att hålla.
Men saker och ting förändras. Förräderi är på väg.
Han misslyckades med att skydda henne en gång tidigare. Han ska vara fördömd om det händer igen.
(Hans Lilla Blomma-serien består av två berättelser, jag hoppas du gillar dem.)
Den oönskade dotterns Alfa Kung
"Alpha Kung Rhys." Adrian försökte dölja sin avsky. "Jag måste be om ursäkt. Denna dumma tjänare insåg inte att vi skulle mötas här."
Jag nickade försiktigt. Detta var Alpha Kungen. Inget gott kunde komma från att jag snubblade in här.
Adrian grep mig hårt om axlarna och började röra sig. "Hon ska gå nu."
"Hon kan tala för sig själv." Alpha Kungens aura fick oss båda att frysa. "Vad heter du, flicka?"
Grace hade tillbringat hela sitt liv i en flock som inte värderade henne och utnyttjade henne på alla tänkbara sätt. Hennes far, som var Alpha vid den tiden, tillät det att hända och fängslade henne till och med till slut.
När hennes far dog, blev saker och ting inte bättre, de blev bara värre. Hennes styvsyster och svåger gjorde hennes liv till ett helvete. Hon såg aldrig någon väg ut eftersom hon var varglös och stum, eftersom det var säkrare att inte tala än att tala. Men hon är inte så svag som hon tror att hon är.
När Alpha Kung Rhys kommer på besök i hopp om att hitta en brud, förändras hela hennes liv. Ingenting hon visste är som det verkade, och nu håller hon på att nysta upp röran hon lämnades med. Med hjälp av Alpha Kungen börjar hon hitta sig själv, bit för bit.
Men är hon bara en bricka i hans spel? Han har haft andra före henne. Är hon den han har väntat på? Kommer hon att överleva röran hon har lämnats i, eller kommer hon att falla samman innan hon någonsin hittar svaren som väntar på henne?
Hon är för djupt inne nu, och om hon faller, kan hon dra med sig Alpha Kungen...
Att leva med Alfor
"Jag behöver att du knullar mig, behöver din knut..." Hans hand var så grov, så stor, och hur den rörde sig över hennes hud fick omegan att bulta överallt.
"Ingen har någonsin rört dig så här, omega? Du är så känslig."
"Nej, de försökte... men jag lät dem inte." Hon gnydde och lutade huvudet bakåt när hans fingrar mötte hennes bara hud.
"Varför inte, älskling? Varför får jag röra dig så här?"
"För att du är min Alpha."
Det finns två regler som folket i denna värld har känt till hela sitt liv; för det första, vem eller vad som än kommer in på ett annat packs territorium tillhör nu dem; permanent. Och för det andra, omaka-omegas ska aldrig ge sig ut i skogarna ensamma, oavsett hur desperat man är. Ava är en omega som lyckas bryta båda reglerna när hon finner sig själv på Bruno-brödernas territorium - det farligaste packet bland varulvarna.
Zach, Ares och Dante Bruno är renrasiga Alphas och ledare för ett mycket inflytelserikt pack, det största med rikedomar bortom all mått. Bruno-bröderna har allt de behöver förutom sin själsfrände, tills en dag när en okänd omega snubblar in på deras territorium, och därifrån går allt uppför. Frågan är, hur kommer bröderna att bete sig med den nya omegan på deras territorium? Kommer de att visa henne nåd? Eller har de något mycket mer planerat för omegan?
Observera: Berättelsen innehåller mörka och mogna teman som våld, trekant och sex.
Alla rättigheter förbehållna San 2045 2021.
En Mörk Ros
"Det är jag... ser jag inte tillräckligt passande ut för att vara det?" Han ler snett, vilket får mig att rodna igen... han verkar ha den effekten på mig, jag vet inte varför.
"N-Nej, jag ville bara klargöra saker... förlåt." säger jag blygt, medan jag ser hur han håller ögonen på vägen.
"Nästa fråga älskling?" Han kastar en blick på mig och fångar mig stirrande, vilket får mig att genast titta bort.
Uhhh... vad menade du med att jag är din... uh vad var ordet du använde igen? Din..." Jag tystnar, försöker minnas vad han kallade mig i byn.
"Partner?" avslutar han, och jag nickar kort när jag minns ordet.
Dani hade förts till en främmande värld av en demon. Hon stod på auktionsscenen och hade inget hopp för sitt framtida liv. Men Lycan-kungen köpte henne och gav henne ett drömliv.
Axel var Lycan-kungen över hela Revnok-landet. Han var stark och mäktig men var känd för att vara förbannad utan partner. Tills en natt, då han köpte en... mänsklig partner, en flicka han hade letat efter i ett sekel. Han svor att skydda henne i den farliga världen.
Hur kommer saker och ting att utvecklas när fiender dolda i skuggorna börjar röra på sig?
Vad kommer Lycan-kungen att göra för att skydda sin partner från fara?
Läs den underbara berättelsen för att ta reda på det!
Oåtkomlig (Månavatarsamlingen)
Hans stora hand grep våldsamt om min hals och lyfte mig från marken utan ansträngning. Hans fingrar darrade med varje tryck, stramade åt luftvägarna som var livsviktiga för mig.
Jag hostade; kvävdes medan hans ilska brände genom mina porer och förtärde mig inifrån. Hatet som Neron hyser för mig är starkt, och jag visste att det inte fanns någon väg ut ur detta levande.
"Som om jag skulle tro på en mördare!" Neron's röst skar genom mina öron.
"Jag, Neron Malachi Prince, Alfa för Zircon Moon Pack, avvisar dig, Halima Zira Lane, som min partner och Luna." Han kastade mig på marken som en bit skräp, lämnade mig flämtande efter luft. Han tog sedan upp något från marken, vände mig över och skar mig.
Skar över mitt Pack-märke. Med en kniv.
"Och jag dömer dig härmed till döden."
Utkastad inom sin egen flock, tystas en ung varulvs tjut av den krossande tyngden och viljan hos de vargar som vill se henne lida. Efter att Halima falskt anklagas för mord inom Zircon Moon-flocken, rasar hennes liv samman i slaveri, grymhet och misshandel. Det är först när den sanna styrkan hos en varg hittas inom henne som hon någonsin kan hoppas på att fly från sitt förflutnas fasor och gå vidare...
Efter år av kamp och läkning finner sig Halima, överlevaren, återigen i konflikt med den tidigare flocken som en gång dömde henne till döden. En allians söks mellan hennes tidigare fångvaktare och den familj hon funnit i Garnet Moon-flocken. Idén om att odla fred där giftet ligger är av liten tröst för kvinnan som nu är känd som Kiya. När det stigande bruset av förbittring börjar överväldiga henne, står Kiya inför ett enda val. För att hennes sår verkligen ska läka, måste hon faktiskt möta sitt förflutna innan det förtär Kiya som det gjorde med Halima. I de växande skuggorna verkar en väg till förlåtelse skölja in och ut. För trots allt finns det ingen som kan förneka fullmånens kraft--och för Kiya kanske mörkrets kall visar sig vara lika obevekligt...
Denna bok är avsedd för vuxna läsare, eftersom ämnet behandlar känsliga ämnen inklusive: självmordstankar eller handlingar, misshandel och trauma som kan utlösa starka reaktioner. Vänligen observera.
————Oåtkomlig Bok 1 i Moonlight Avatar-serien
VÄNLIGEN NOTERA: Detta är en samlingsserie för Moonlight Avatar-serien av Marii Solaria. Detta inkluderar Oåtkomlig och Obehärskad, och kommer att inkludera resten av serien i framtiden. Separata böcker från serien finns tillgängliga på författarens sida. :)












