Kapitel 17

I kaoset fick Ophelia syn på en bekant figur som kom in i rummet.

Hennes ögon skiftade, och hon sträckte ut handen för att ta tag i Cecily med en nyfunnen bräcklighet, "Fröken Watson, sluta slå mig. Det är allt mitt fel. Jag borde ha dött med det barnet då."

Cecily rynkade pannan åt Ophelias plöts...

Logga in och fortsätt läsa