Lås ut monstren

ROMANY

Drömprinsen kallade mig precis sin dam... om inte mitt ansikte redan var rött, skulle jag rodna.

Antony släpper mig, förmodligen i hopp om att samma sak ska hända honom, men det gör det inte. Damien håller fortfarande sitt grepp om den jävelns kulor och Antony börjar se lite blek ut.

Nä...

Logga in och fortsätt läsa