Kapitel 101

Timothy steg ut ur bilen, hans ansikte en tavla av skuld och misstro. Hans ögon mötte mina, och för ett ögonblick hängde alla de ord vi inte kunde säga i luften mellan oss. Plötsligt rusade han mot mig och omslöt mig i en kram som kändes alldeles för tröstande.

Fångad i hans varma grepp kunde jag kn...

Logga in och fortsätt läsa