Kapitel 1 Bara ett spel

En månad kvar till bröllopet.

Serena Rothwell satt hemma och handsydde på sin brudklänning, precis på väg att göra de sista detaljerna, när mobilen surrade till med ett meddelande från en av Chase Whitmores vänner.

[Serena, kom hit NU. Chase förlorade i sanning eller konsekvens och måste kyssa Brielle.]

Det högg till i Serenas bröst. Utan ett ord släppte hon brudklänningen och beställde en Uber till Starlight Club. Hon orkade inte ens vänta på hissen, utan tog trapporna två steg i taget upp till tredje våningen och tryckte upp dörren.

Inne i det privata rummet låg ett bärnstensfärgat sken över allt och drog upp intima skuggor. Chase satt i mitten i en skräddarsydd kostym, medan Brielle Monroe, i en svart underklänning, satt grensle över hans knä med armarna runt hans hals. Chases hand höll om bakhuvudet på henne när de möttes i en het kyss.

Musiken dunkade runt dem, avbruten av råa skratt. Tio minuter av kyssande, med bara tio sekunder kvar på timern. Alla deras vänner började räkna ner i kör: ”Kör, Chase! Tio! Nio! Åtta! Sju…”

Folkmassan blev mer och mer upphetsad för varje siffra. Serena stod stel i dörröppningen och såg allt hända. Hon kunde till och med se hur Chase lät tungan glida in i Brielles mun, flätas samman med hennes. I det ögonblicket blev Serena askgrå i ansiktet, illamåendet vred sig i magen.

Först när nedräkningen var slut släppte de motvilligt taget om varandra. Brielle kastade en blyg blick på Chase innan hon gömde ansiktet mot hans bröst. Chase såg ner på henne, med mungipan lätt uppdragen i belåtenhet, som om han hade njutit ordentligt av kyssen.

Plötsligt ropade någon: ”Serena?”

Det livliga rummet tystnade. Fler och fler vände sig om och tittade på Serena. Både Chase och Brielle såg åt hennes håll. Serena sa ingenting, bara stirrade på Chase och mötte hans blick rakt av. Hela rummet var knäpptyst.

Först då knuffade Chase undan Brielle, med en rynka mellan ögonbrynen som om han var irriterad över att Serena avbröt. ”Det är bara en lek. Var det verkligen värt att rusa hit?”

Hans otåliga ord träffade som tusen nålar och stack rakt in i Serenas hjärta. Hon och Chase hade varit tillsammans i sju år. Det senaste året hade han kommit hem allt mer sällan. Hon var inte blind för hans festande — det kunde hon stå ut med. Men det fanns en sak hon absolut inte kunde tolerera: otrohet.

Det visste han. Ändå hade han valt att göra så här mot henne.

Ilskan som byggts upp inom henne hittade plötsligt ingen väg ut.

Serena skrattade bittert. ”Du har rätt, herr Whitmore. Så mycket bättre om jag inte hade kommit — då hade du kunnat göra dig hur bekväm du ville. Jag borde väl bara spela blind resten av livet, eller hur?”

Hennes sarkasm fick Chases ansikte att mörkna. ”Jag sa ju att det är en lek. Vad är det med dramatiken? Glöm inte att vi gifter oss om en månad. Ingen kan hota din plats som fru Whitmore.”

Så det här var ett hot? Att om hon fortfarande ville gifta sig med honom och säkra sin plats som fru Whitmore, då var det bäst att hon blundade för hans aktiviteter vid sidan av?

Men hur skulle han kunna veta att Serena egentligen var Rothwell-familjens andra dotter, en av arvingarna? För att vara med Chase hade hon avsagt sig sitt arv och stöttat honom helhjärtat medan han byggde upp sitt företag från en pytteliten studio till ett börsnoterat bolag värt miljarder. Och nu hade det blivit hans vapen mot henne?

Serena såg på mannen hon hade älskat i sju hela år. ”Så du minns alltså att vi ska gifta oss. Chase, jag måste inte gifta mig med dig!”

Hon hade stått ut och kompromissat om och om igen, eftersom Serena inte stod ut med tanken på att släppa taget om honom, om den här relationen. Men om han verkligen var less, om han ångrade allt och inte ville gifta sig med henne, kunde han väl bara säga det rakt ut. Skulle hon verkligen klamra sig fast vid honom i desperation?

Vid hennes ord fladdrade irritation till i Chases blick. Men han reste sig ändå, gick fram mot Serena och sänkte rösten. ”Säg inte sånt du inte menar. Åk hem först. Vi pratar om det här hemma.”

Han sträckte sig efter hennes hand, med avsikten att släta över det hela med några ord, som han alltid gjorde.

Serena ryckte undan handen. Med de händerna hade han rört vid en annan kvinna. Hon tyckte de var motbjudande.

När hon inte gav honom minsta lilla anseende brast Chases tålamod till slut. ”Serena, måste du ställa till med en scen? Tänk efter noga – om du inte gifter dig kommer du stå där utan någonting.”

De orden fick Serena att faktiskt skratta. Hon nickade och skulle just svara när Brielle reste sig och kom fram till dem med en ynklig min.

”Fröken Rothwell, snälla, var inte arg på Chase. Det som hände nyss var verkligen bara på skoj. Vi har verkligen ingen relation alls. Snälla, missförstå inte.”

Serena hade inte tänkt ens låtsas om henne – när en man inte kan motstå frestelser är det inte helt och hållet den andra kvinnans fel. Men den här kvinnan hade förfört hennes fästman och hade nu mage att spela offer?

Serenas blick fylldes av förakt. ”Fröken Monroe, du har verkligen fräckheten. Förför min man och sen spela oskyldig?”

”Fröken Rothwell, hur kan du säga så om mig?” Brielles ögon blev rödkantade av såradhet när hon grep Serenas hand i bön. ”Fröken Rothwell, snälla, tro mig. Chase och jag har verkligen bara ett jobbrelaterat förhållande. Jag ber dig – bråka inte med Chase på grund av mig, okej?”

Den perfekta föreställningen av ”jag betyder ingenting, låt mig bara inte komma emellan er” – så ädel och storsint.

Serena var nästan imponerad av skådespeleriet. Hon kunde inte låta bli att syna bluffen. ”Du vill att jag ska tro dig? Visst. Kyss varenda man i det här rummet i tio minuter, så ska jag tro att du inte har något på gång med Chase.”

Brielles ansikte blev kritvitt när hon svajade till. Männen stod inte ut med att se en så utsatt kvinna bli mobbad; deras beskyddarinstinkt slog till och de vände sig mot Serena med kritiska ord.

Serena orkade inte med dem längre och slet bestämt loss sin handled ur Brielles grepp. Hon hade inte knuffat någon. Men Brielle betedde sig som om hon blivit bortstött, stapplade bakåt flera steg och såg ut att kunna falla när som helst.

Chase rusade fram i sista stund och fångade henne om midjan, för att sedan blänga på Serena. ”Har du inte ställt till med nog? Jag tycker du har blivit bortskämd alldeles för länge – du går faktiskt på en kvinna och säger så vidriga saker. Be henne om ursäkt!”

Nästa Kapitel