Kapitel 169: Varför bryr du dig?

Zoeys perspektiv

Sjukhuskorridoren var tyst, det enda ljudet var avlägsna samtal och det tillfälliga pipet från övervakningsutrustning, men i mitt huvud fanns inget annat än tystnad. En öronbedövande tystnad som kvävde mig, innan tusentals tankar rusade in. Jeremy.

Jag följer med dig... Du kanske ...

Logga in och fortsätt läsa