Kapitel 439 Köpte det medan jag passerade apoteket

Aurelia tog små andetag, fyllde lungorna med syre och andades sedan ut djupt, som om det var det enda sättet att försäkra sig om att hon inte skulle kvävas.

Efter en lång stund kröp hon upp mot hans bröst och mumlade mjukt, "I eftermiddag pratade jag med Dorothy. Hon borde sova nu och väntar inte p...

Logga in och fortsätt läsa