Kapitel 248

Insikten träffade mig som ett godståg insvept i taggtråd. Självklart. Självklart. Den kvantiska signaturen fanns inte bara i medaljongen – den fanns i mig. Mitt DNA. Mitt neurala mönster. Mitt förbannade blod.

Jag hade burit nyckeln till mänsklighetens undergång i mina ådror hela tiden.

Kiru...

Logga in och fortsätt läsa