Kapitel 337

Vi gick djupt in i skogen. Jack var längst fram, och Nate var bredvid mig. Jag höll mig tillräckligt nära Nate för att kunna fånga honom om han skulle falla, bokstavligen.

Det var Jack som hade föreslagit promenaden, vilket bara förstärkte våra misstankar om att han redan hade en viss aning om vad ...

Logga in och fortsätt läsa