Kapitel 147

LEVI

Klänningen gled ner, viskade över hennes hud som om den var på väg att avslöja en ovärderlig skatt. Mer hud. Mer frestelse.

Hon rörde sig långsamt i sätet, medvetet, och vände sig helt mot mig tills ett knä vilade på lädret, halvt vänd mot mig i SUV:ns dunkla inre.

Lädret suckade under henne. ...

Logga in och fortsätt läsa