Kapitel 169

LEVI

En hand fann min nacke, den andra gled ner, fingrarna retade omöjliga ställen. Den rytm hon valde var hennes egen, en ojämn tidvatten som drog mig under och lämnade mig flämtande på toppen. Jag kunde känna att hon jagade sin njutning och försökte samtidigt ge mig min—försökte hitta den perfekt...

Logga in och fortsätt läsa