Kapitel 77

ISABELLAS PERSPEKTIV

Levi satt ensam, hans hållning tyngd av en osynlig börda, hans huvud vilade i handen som om själva handlingen att hålla ihop sig själv var utmattande. Han såg vilsen ut. Till och med trasig. Som om han led lika mycket som jag.

Men jag visste bättre.

Ferrari hade bara vuxit efte...

Logga in och fortsätt läsa