Kapitel 85

LEVI

Jag tog hissen ner till lobbyn igen, varje pling från de nedåtgående våningarna ekade högre i mitt huvud än det borde ha gjort. Mina tankar var en trasslig röra—hårda knutar jag inte kunde lösa upp. När dörrarna äntligen gled upp, mötte natten mig som en gammal, likgiltig älskare. Kall. Tyst. ...

Logga in och fortsätt läsa