134. EVELYN ROSE (POV)

Tystnaden som följer är vass som en kniv.

Deans ögon förblir fästa vid bilden som redan är borta, som om han fortfarande ser den, som om scenen är inbränd i hans sinne nu. Eller så kanske han föreställer sig saker han inte borde.

När han äntligen lyfter blicken mot mig, är det annorlunda. Fortfarand...

Logga in och fortsätt läsa