195. CHRISTOPHER H. (POV)

För ett ögonblick försvinner ljudet, människorna—allt runt omkring mig. Jag hör inte längre hjärtmonitorens pip, inte sjuksköterskornas mumlande i korridoren, inte de galna ögonen som stirrar på mig… bara ekot av den där frasen, rå, direkt, dödlig, som upprepas i mitt huvud, sammanflätat med minne...

Logga in och fortsätt läsa