204. Jag kan inte tro det

I samma ögonblick som dörren till mitt gamla rum på East Houghton Manor stängdes och tystnaden omgav mig, började tårarna jag trodde jag inte kunde gråta att rinna nerför mitt ansikte i tysthet.

Mina ben vek sig, och jag var tvungen att luta mig mot sminkbordet, stirrande på min splittrade spegelb...

Logga in och fortsätt läsa