Kapitel 163

Jag var vilse i mina egna minnen och hörde inte alls att han ropade på mig.

Det var inte förrän han sträckte sig fram och rörde vid min hand: ”Sophia, vad tänker du på?”

Jag skakade på huvudet: ”Ingenting.”

”När går ditt flyg?” frågade han.

”Klockan åtta i kväll.”

Han kastade en blick på klocka...

Logga in och fortsätt läsa