KAPITEL 217

ZION

Mina händer slöt sig runt hennes axlar och drog henne tätt intill mig.

"Du är för bra för mig," mumlade jag—för hon hade alltid varit det.

"Jag försöker vara bra," andades jag, rösten grov mot hennes hud. "Jag svär att jag försöker..."

Men sedan tittade hon upp på mig—blå ögon stora, fö...

Logga in och fortsätt läsa