KAPITEL 256

ZION

Soppan på nattduksbordet ångade i en sorgsen liten krull, orörd och kallnande, en ursäkt jag inte förtjänat. Lukten borde ha varit tröstande, något vanligt för att stabilisera mig. Istället smakade den som det som saknades: trygghet.

Tystnaden hade lagt sig i rummet som damm.

Inga skämt....

Logga in och fortsätt läsa