104. Stanna hos mig ikväll

Abraham parkerar framför min byggnad, och en lång tystnad lägger sig mellan oss. Sedan han satte mig i sin bil och körde genom de livliga gatorna i New York, har jag inte kunnat säga ett enda ord. Och det har inte Abraham heller. Jag kunde ibland känna hans blick bränna mot min hud, men ändå frågade...

Logga in och fortsätt läsa