142. ”Blinka två gånger.”

Abraham retas verkligen med mig, eller hur? Jag kan inte prata med munnen så full...

Jag försöker nicka, men hans grepp om mitt hår blir hårdare och håller mig på plats. Vibrationerna från mitt stön verkar tillfredsställa honom, hans fingrar gräver sig in i min hårbotten.

Han skrattar lågt, ett skra...

Logga in och fortsätt läsa