Kapitel 39 - Ömt men vaken

Hopes perspektiv

Jag öppnar ögonen precis när Callum öppnar dörren.

Jag är förvirrad; det där är inte vår dörr, och det här är inte vårt rum. Han står stel som en pinne och tittar på mig med mängder av känslor i ögonen och på sitt ansikte.

"Callum?…Vad är det som händer?"..Det är allt jag hin...

Logga in och fortsätt läsa