Kapitel 316: Gränden

Med företagets tullstrul hängande över oss som ett mörkt moln kändes varje sekund olidligt lång. Precis när jag kände att jag inte stod ut med ovissheten längre ringde telefonen, skarpt och plötsligt.

Jag fumlade efter att svara, och när jag såg Nicholas namn på skärmen hoppade hjärtat till.

”Dian...

Logga in och fortsätt läsa