Realm of Dragons (Age of the Sorcerers—Book One)

Realm of Dragons (Age of the Sorcerers—Book One)

Morgan Rice · Avslutad · 74.4k Ord

655
Populär
655
Visningar
196
Tillagd
Lägg till i Hylla
Börja Läsa
Dela:facebooktwitterpinterestwhatsappreddit

Introduktion

“Has all the ingredients for an instant success: plots, counterplots, mystery, valiant knights, and blossoming relationships replete with broken hearts, deception and betrayal. It will keep you entertained for hours, and will satisfy all ages. Recommended for the permanent library of all fantasy readers.” --Books and Movie Reviews, Roberto Mattos (re The Sorcerer’s Ring)“The beginnings of something remarkable are there.” --San Francisco Book Review (re A Quest of Heroes)From #1 bestseller Morgan Rice, author of A Quest of Heroes (over 1,300 five star reviews) comes the debut of a startlingly new fantasy series. REALM OF DRAGONS (Age of the Sorcerers—Book One) tells the story of the epic coming of age of one very special 16 year old boy, a blacksmith’s son from a poor family who is offered no chance of proving his fighting skills and breaking into the ranks of the nobles. Yet he holds a power he cannot deny, and a fate he must follow.It tells the story of a 17 year old princess on the eve of her wedding, destined for greatness—and of her younger sister, rejected by her family and dying of plague.It tells the tale of their three brothers, three princes who could not be more different from each other—all of them vying for power.It tells the story of a kingdom on the verge of change, of invasion, the story of the dying dragon race, falling daily from the sky.It tells the tale of two rival kingdoms, of the rapids dividing them, of a landscape dotted with dormant volcanoes, and of a capital accessible only with the tides. It is a story of love, passion, of hate and sibling rivalry; of rogues and hidden treasure; of monks and secret warriors; of honor and glory, and of betrayal and deception.It is the story of Dragonfell, a story of honor and valor, of sorcerers, magic, fate and destiny. It is a tale you will not put down until the early hours, one that will transport you to another world and have you fall in in love with characters you will never forget. It appeals to all ages and genders. Books two and three (THRONE OF DRAGONS and BORN OF DRAGONS) are now available for pre-order.“A spirited fantasy ….Only the beginning of what promises to be an epic young adult series.” --Midwest Book Review (re A Quest of Heroes)“Action-packed …. Rice's writing is solid and the premise intriguing.” --Publishers Weekly (re A Quest of Heroes)

Kapitel 1

CHAPTER ONE

King Godwin III of the Northern Kingdom had seen many things in his time. He’d seen the march of armies and the working of magic, but right now he could only stare at the body of the creature that lay before him, prostrate and unmoving on the grass, its bones and its scales lending a sense of impossibility to the moment in the evening light.

The king dismounted his horse, which was refusing to get any closer, whether because of what the creature was, or simply where they were. They’d ridden more than a day south of Royalsport, so that the roar of the Slate River was just a few dozen yards away, the land of his kingdom dropping away into those roaring, steely, violent waters. Beyond it, there might be watchers staring out from the south, even across its vast width. Godwin hoped not, and not just because he and the others were so far from home, open to any who could get over the bridges between the kingdoms. He didn’t want them seeing this.

King Godwin stepped forward, while around him the small crowd that had come with him tried to work out whether they should do the same. There weren’t many of them, because this… this wasn’t something he was sure he wanted people to see. His eldest son, Rodry, was there, twenty-three and looking like the man Godwin had once been, tall and powerfully built, with light hair shaved at the temples so it wouldn’t obscure his swordsmanship, in the one reminder of his mother. Rodry’s brothers, Vars and Greave, were still at home, neither the kind of man to ride out on something like this. Vars would probably complain that Rodry had been chosen for this—not that Vars would ever volunteer for anything with the hint of danger. Greave would be stuck in the library with his books.

His daughters were frankly more likely to have come, or at least two of them were. The youngest, Erin, would have relished the adventure. Nerra would have wanted to see the strangeness of the creature, probably cried over its death in spite of what it was. Godwin smiled at the thought of her kindness, although as always, that smile faded slightly at the thought of her latest coughing fit, and of the sickness that they kept so carefully concealed. Lenore would probably have preferred to stay in the castle, but then, she had a wedding to prepare for.

Instead of any of the others, it was Godwin and Rodry. There were half a dozen Knights of the Spur with him, Lars and Borus, Halfin and Twell, Ursus and Jorin, all men Godwin trusted, who had served him well for decades in some cases, their armor embossed with the symbols they’d chosen, shining slightly in the spray from the river. There were the villagers who had found this thing, and there, on a sickly-looking horse, was the robed figure of his sorcerer.

“Grey,” King Godwin said, waving the man forward.

Master Grey stepped forward slowly, leaning on his staff.

In other circumstances, King Godwin would have laughed at the contrast between them. Grey was slender and shaven headed, skin so pale it almost matched his name, with robes of white and gold. Godwin was larger, broad shouldered and frankly broad bellied these days, armored and full bearded, with dark hair down to his shoulders.

“Do you think they’re lying about this?” King Godwin said, with a jerk of his head toward the villagers.

Godwin knew the ways men tried, with cow bones and leather plates, but his sorcerer didn’t answer his question. Grey merely shook his head and looked him straight in the eye.

A shiver ran up Godwin’s spine. There was no doubting the realness of this. This wasn’t some joke, to try and gain favor or money or both.

This was a dragon.

Its scales were the red of blood poured over rusted iron. Its teeth were like ivory, as long as a man was tall, and its claws were razor edged. Great wings spread out, ragged and torn through, huge and bat-like, seeming barely enough to hold such a great beast aloft. The creature’s body curled on the ground, longer than a dozen horses, large enough that in life it could have lifted Godwin like a toy.

“I’ve never seen one before,” King Godwin admitted, placing a hand against the scaled hide. He half expected it to be warm, but instead, it was only the cold stillness of death.

“Few have,” Grey said. Where Godwin’s voice was a deep, sonorous thing, Grey’s was like the whisper of paper.

The king nodded. Of course the sorcerer wouldn’t say all that he knew. It wasn’t a thought that comforted him. To see a dragon now, and a dead one…

“What do we know about this one?” the king asked. He walked down the length of it, to the remains of the tail, which stretched out impossibly long behind it.

“A female,” the sorcerer said, “and red—with all that implies.”

Of course, he didn’t explain what it implied. The sorcerer walked around it, looking thoughtful. Occasionally, he glanced back inland, as if calculating something.

“How did it die?” Godwin asked. He’d been in battles in his time, but he couldn’t see the wound of axe or sword on the creature, couldn’t imagine what weapon could harm such a beast.

“Perhaps…just age.”

Godwin stared back.

“I thought they were supposed to live forever,” Godwin said. In that moment, he wasn’t a king, but the boy who had first gone to Grey all those years ago, seeking help and knowledge. The sorcerer had seemed old even then.

“Not forever. A thousand years, born only on the dragon moon,” Grey said, sounding as though he were quoting something.

“A thousand years is still too many for us to find one dead here, now,” King Godwin said. “I don’t like it. It feels too much like an omen.”

“Possibly,” Grey admitted, and he was rarely a man to admit anything like that. “Death is sometimes a powerful omen. Sometimes it is just death. And sometimes, it is life, too.”

He glanced back again toward the kingdom.

King Godwin sighed, despairing of ever truly understanding the man, then kept staring at the beast, trying to determine how something so powerful, so magnificent, could have died. There were no signs of battle upon it, no obvious wounds. He stared into the creature’s eyes as if they might provide him with some kind of answers.

“Father?” Rodry called out.

King Godwin turned to his son. He looked much as Godwin had at that age, muscled and powerful, though with a trace of his mother’s good looks and lighter hair to remind him of her now she was gone. He sat atop a charger, his armor inlaid with shining blue. He looked impatient at the prospect of being stuck there, doing nothing. Probably, when he’d heard that there was a dragon, he’d been hoping he might get to

fight

one. He was still young enough to think he could win against everything.

The knights around him waited patiently for their king’s instructions.

King Godwin knew there was only so much time they should be out. So close to the river, there was a risk of the southerners slipping across one of the bridges, and it was getting dark.

“Take too long and the queen will think we’re both trying to get out of the wedding preparations,” Rodry pointed out. “It will take us long enough to get back, even riding hard.”

There was that. With Lenore’s wedding just a week away, Aethe wasn’t likely to be forgiving about it, especially not if he was off with Rodry. Despite his efforts, she still thought that he favored his three sons by Illia over the three daughters she’d given him.

“We’ll get back soon enough,” King Godwin said. “First, though, we need to do something about this.” King Godwin glanced over to Grey before he continued. “If people hear about a dragon, let alone a dead dragon, they’ll think it’s an ill omen, and I’ll not have ill omens the week of Lenore’s wedding.”

“No, of course not,” Rodry said, looking ashamed that he hadn’t thought of it himself. “So what do we do?”

The king had already thought of that. He walked over to the villagers first, taking out what coin he had.

“You have my thanks for telling me about this,” he said, passing them the coins. “Now return to your homes and tell no one what you’ve seen. You were not here, this did not happen. If I hear otherwise…”

They took the unspoken threat, bowing hastily.

“Yes, my king,” one said, before they both hurried off.

“Now,” he said, turning to Rodry and the knights. “Ursus, you’re the strongest; let’s see how much strength you actually have. Fetch ropes, one of you, so we can all drag the beast.”

The largest of his knights nodded in approval, and all of them set to work, rooting through saddlebags until one came out with some thick ropes. Trust Twell the planner to have everything needed.

They tied the remains of the dragon, taking longer than King Godwin would have liked. The sheer bulk of the beast seemed to resist attempts to contain it, so that Jorin, ever the nimblest, had to clamber over the creature with a rope over his shoulders to tie it. He leapt down lightly, even in his armor. Eventually though, they got it lashed together. The king went down to them and took hold of the rope.

“Well?” he said to the others. “Do you think I’m going to haul this into the Slate by myself?”

There was a time when he might have, when he’d been as strong as Ursus, aye, or Rodry. Now though, he knew himself well enough to know when he needed help. The men there got the message and took the rope. King Godwin felt the moment when his son started to lend his strength to the effort, pushing at the dragon’s corpse from the far side, groaning with the effort.

Slowly, it started to move, leaving tracks in the dirt as they shifted its bulk. Only Grey didn’t add his efforts to the rope, and frankly they would have barely counted for much anyway. Step by step, the group of them got the dragon closer to the river.

Finally, they made it to the edge, getting it poised at the point where the ground fell away toward the river that was both the kingdom’s border and its defense. It sat there, so perfectly poised that a breath could have taken it over, briefly looking to King Godwin as if it were perched ready to fly out toward the southerners’ lands.

He set a boot against its flank and, with a cry of effort, kicked it over the edge.

“It’s done,” he said as it hit the water with a splash.

It didn’t disappear, though. Instead, it bobbed there, the sheer ferocity of the steel-gray waters enough to carry it away downstream, the dragon’s body bumping off rocks and twisting in the current. It was a current against which no man could swim, and against which even the dragon’s weight was a tiny thing. It was pulled down in the direction of the waiting sea, those dark waters rushing to join up with the greater body of them.

“Let us just hope that it hasn’t laid its clutch,” Grey murmured.

King Godwin stood there, too tired to question the man, watching the creature’s corpse until it was out of sight. He told himself that it was because he wanted to be sure it didn’t wash back into his kingdom, didn’t come back to cause trouble again. He told himself that he was just catching his breath, because he was hardly a young man anymore.

It wasn’t the truth, though. The truth was that he was worried. He’d ruled his kingdom a long time, and he’d never seen the likes of this before. For it to occur now, something was happening.

And King Godwin knew that, whatever it was, it was about to affect the whole kingdom.

Senaste Kapitel

Du Kan Tycka Om Detta 😍

Efter att ha sovit med VD:n

Efter att ha sovit med VD:n

13k Visningar · Uppdateras · Robert
Efter att ha blivit förrådd av min pojkvän gick jag till en bar för att dränka mina sorger. Under alkoholens inflytande hamnade jag i säng med en snygg främling. Nästa morgon klädde jag mig hastigt och flydde, bara för att bli chockad när jag kom till kontoret och upptäckte att mannen jag hade sovit med kvällen innan var den nya VD:n...
Sjöjungfrulår

Sjöjungfrulår

2.2k Visningar · Avslutad · amy worcester
"God morgon, familjen. Det här är min farbror Owen, men alla kallar honom Reese eftersom det är hans efternamn och militären är konstig på det sättet. Han gillar kurviga tjejer och vild sex."


Fyrtiotreåriga Helen är nyss skild och försöker hitta sig själv. För första gången i sitt liv är hon inte under en mans kontroll. Med en frånvarande far, en våldsam styvbror och en manipulativ ex-make har hon haft den perfekta trifektan av dåliga män.
Samtidigt som hon lär sig att leva sitt eget liv, försöker hon hjälpa sina tre barn. Jaxon kämpar med sin sexualitet. Jolene upptäcker att hennes perfekta äktenskap långt ifrån är perfekt. JD försöker bara ta sig igenom gymnasiet och in i flottan.
Femtioettåriga Owen Reese återvände till sin hemstad efter tjugo år i flottan. Han startade ett litet företag som har gjort honom till miljonär under det senaste decenniet. Med sin egen dotter vuxen och levande sitt eget liv, trodde han att hans dagar som förälder var över. Men nu uppfostrar han sin sextonåriga systerdotter medan hans syster är utplacerad med Läkare Utan Gränser.
Och nu dyker den söta, fylliga receptionisten från hans revisors kontor upp överallt där han vänder sig. Inte för att han klagar; han längtar efter att få lägga händerna på de där underbara, frodiga sjöjungfruben som hemsöker hans drömmar.
Inget verkar gå rätt för dem. Alla hans många systrar lägger sig ständigt i. Hennes barn oroar sig så mycket för henne att de nästan är besatta. Och hon vill bara vara lycklig. Och smalare.

Varning: inkluderar ett våldsamt förhållande.
Förbjuden Kärlek av Miljardären

Förbjuden Kärlek av Miljardären

2.3k Visningar · Avslutad · Evan Sinclair
Amelias fitta var redan våt och hade blivit en sumpmark, och penisen utanför gled nästan utan ansträngning, med ett litet tryck, in halvvägs i Amelias fitta.


Amelia brukade vara Olivers älskarinna. Hon trodde att genom att fly från Olivers värld, skulle hon kunna börja ett nytt liv, men hon stötte på honom igen på en exklusiv klubb i Stockholm. Vid det här laget hade Amelia en ny pojkvän, Lucas, och Olivers närvaro krossade hennes frid.
Vad skulle hon göra? Springa så långt bort från honom som möjligt, eller stanna och försöka stå emot honom?
Jag tror att jag låg med min brors bästa vän

Jag tror att jag låg med min brors bästa vän

14.1k Visningar · Avslutad · PERFECT PEN
Jag kysste honom igen för att distrahera honom medan jag lossade hans bälte och drog ner hans byxor och kalsonger samtidigt. Jag drog mig tillbaka och kunde inte tro mina ögon...jag menar, jag visste att han var stor men inte så här stor och jag är ganska säker på att han märkte att jag var chockad.
"Vad är det, älskling...blev du rädd?" Han log och låste blicken med min. Jag svarade genom att luta huvudet och le mot honom.
"Du vet, jag förväntade mig inte att du skulle göra det här, jag ville bara..." Han slutade prata när jag lindade mina händer runt hans kuk och snurrade min tunga runt hans svamp innan jag tog honom i min mun.
"Fan!!" Han stönade.


Dahlia Thompsons liv tar en annan vändning efter att hon återvänder från en två veckors resa för att besöka sina föräldrar och går in på sin pojkvän, Scott Miller, som är otrogen med hennes bästa vän från gymnasiet, Emma Jones.
Arg och förkrossad bestämmer hon sig för att åka hem men ändrar sig och väljer att festa hårt med en främling.
Hon super sig full och slutar med att ge sin kropp till denna främling, Jason Smith, som visar sig vara hennes blivande chef och hennes brors bästa vän.
De fyra maffiamännen och deras pris

De fyra maffiamännen och deras pris

4.7k Visningar · Uppdateras · M C
Tagen av fyra maffiamän


"Kyss tillbaka," mumlar han, och jag känner grova händer över hela min kropp som ger mig hårda klämningar som en varning att inte göra dem mer förbannade. Så jag ger efter. Jag börjar röra min mun och öppnar mina läppar lite. Jason slösar ingen tid och slukar varje tum av min mun med sin tunga. Våra läppar dansar tango, hans dominans vinner loppet.

Vi drar oss undan, andas tungt. Nästa, Ben vänder mitt huvud mot honom och gör samma sak. Hans kyss är definitivt mjukare men lika kontrollerande. Jag stönar in i hans mun medan vi fortsätter att utbyta saliv. Han drar lätt i min underläpp med sina tänder när han drar sig undan. Kai drar i mitt hår så att jag tittar upp, hans stora gestalt tornar över mig. Han böjer sig ner och tar mina läppar. Han var grov och kraftfull. Charlie följde och var en blandning. Mina läppar känns svullna, mitt ansikte känns hett och rodnat, och mina ben känns som gummi. För några mördande psykopatiska idioter, jäklar vad de kan kyssas.


Aurora har alltid arbetat hårt. Hon vill bara leva sitt liv. Av en slump mötte hon fyra maffiamän: Jason, Charlie, Ben och Kai. De är de ultimata dominanterna på kontoret, på gatorna och definitivt i sovrummet. De får alltid vad de vill ha och DE DELAR ALLT.

Hur ska Aurora anpassa sig till att ha inte en, utan fyra mäktiga män som visar henne den njutning hon bara drömt om? Vad kommer att hända när en mystisk person visar intresse för Aurora och skakar om för de beryktade maffiamännen? Kommer Aurora slutligen att underkasta sig och erkänna sina djupaste begär, eller kommer hennes oskuld att för alltid förstöras?
Herr Forbes

Herr Forbes

4.8k Visningar · Avslutad · Mary D. Sant
"Böj dig framåt. Jag vill se din rumpa medan jag knullar dig."

Herregud! Samtidigt som hans ord väckte mig, lyckades de irritera mig. Även nu är han fortfarande samma skitstövel, arrogant och bossig som alltid, som alltid ville ha saker på sitt sätt.

"Varför skulle jag göra det?" frågade jag, kände hur mina ben blev svaga.

"Jag är ledsen om jag fick dig att tro att du hade något val," sa han innan han grep tag i mitt hår och tryckte ner min överkropp, tvingade mig att luta mig framåt och placera händerna på ytan av hans skrivbord.

Åh, herregud. Det fick mig att le, och gjorde mig ännu våtare. Bryce Forbes var mycket hårdare än jag hade föreställt mig.



Anneliese Starling kunde använda varje synonym för ordet grymhet i ordboken för att beskriva sin skitstövel till chef, och det skulle ändå inte vara tillräckligt. Bryce Forbes är själva definitionen av grymhet, men tyvärr också av oemotståndlig åtrå.

Medan spänningen mellan Anne och Bryce når okontrollerbara nivåer, måste Anneliese kämpa för att motstå frestelsen och kommer att behöva göra svåra val, mellan att följa sina professionella ambitioner eller ge efter för sina djupaste begär, för gränsen mellan kontoret och sovrummet är på väg att försvinna helt.

Bryce vet inte längre vad han ska göra för att hålla henne borta från sina tankar. Under lång tid var Anneliese Starling bara flickan som arbetade med hans far, och familjens älskling. Men tyvärr för Bryce har hon blivit en oumbärlig och provocerande kvinna som kan driva honom till vansinne. Bryce vet inte hur länge till han kan hålla sina händer borta från henne.

Involverade i ett farligt spel, där affärer och förbjudna njutningar flätas samman, står Anne och Bryce inför den tunna linjen mellan det professionella och det personliga, där varje utbytt blick, varje provokation, är en inbjudan att utforska farliga och okända territorier.
Begär att Kontrollera Henne

Begär att Kontrollera Henne

2.2k Visningar · Avslutad · Mehak Dhamija
Han var den strängaste Dominanten, han älskade att kontrollera kvinnor.
Hon var en fri själ och ville inte att någon skulle kontrollera henne.

Han var inne på BDSM och hon avskydde det med hela sitt hjärta.

Han letade efter en utmanande undergiven och hon var en perfekt match, men den här tjejen var inte redo att acceptera hans erbjudande eftersom hon levde sitt liv utan några regler och förordningar. Hon ville flyga högt som en fri fågel utan några begränsningar. Han hade en brinnande önskan att kontrollera henne eftersom hon kunde vara ett perfekt val, men hon var en hård nöt att knäcka. Han blev galen av att göra henne till sin undergivna, att kontrollera hennes sinne, själ och kropp.

Kommer deras öde att uppfylla hans önskan att kontrollera henne?

Eller kommer denna önskan att förvandlas till en önskan att göra henne till hans?

För att få dina svar, dyk in i den hjärtevärmande och intensiva resan med den hetaste och strängaste Mästaren du någonsin kommer att hitta och hans oskyldiga lilla fjäril.


"Fan ta dig och försvinn från mitt café om du inte vill att jag ska sparka dig i röven."

Han rynkade pannan och drog mig till baksidan av caféet genom att gripa tag i min handled.

Sedan knuffade han in mig i festlokalen och låste dörren hastigt.

"Vad fan tror du om dig själv? Du,"

"Tyst." Han röt och avbröt mina ord.

Han grep min handled igen och drog mig till soffan. Han satte sig ner och med en snabb rörelse drog han ner mig och böjde mig över sitt knä. Han pressade mig mot soffan genom att trycka sin hand på min rygg och låste mina ben mellan sina.

Vad gör han? Kalla kårar rusade nerför min ryggrad.
Smaragdögd Luna

Smaragdögd Luna

6.8k Visningar · Uppdateras · morgan_jo30
Nina hade det perfekta livet. Hon hade en omtänksam pojkvän och vänner som alltid fanns vid hennes sida. Tills en natt när hennes värld rasade samman. Besluten att påbörja en ny resa möts hon av fler frågor än svar. Efter otaliga attacker från främlingar hamnar Nina i en knepig situation. Hennes räddare är någon hon minst anade. Nu måste Nina ta reda på om hon kan uppfylla sitt öde.
Vår förbjudna kärlek

Vår förbjudna kärlek

2.3k Visningar · Uppdateras · Linda Middleman
"Var så god, den här vägen min dam," säger en tjänsteflickas röst medan jag försiktigt leds uppför en trappa som leder in i en herrgård.

Förbluffad följer jag efter henne, plötsligt nervös.

"Ingen anledning att oroa sig, herrarna har väntat på din ankomst sedan samtalet," är allt jag hör när jag går in i herrgården, bara för att mötas av tre stiliga män, min hals nu torr.

"Välkommen hem, prinsessa," säger en av rösterna.

"Det var ett tag sedan, il mio tesoro (Min skatt)," säger en annan.

"Kom, låt oss välkomna dig hem, Agapi (Kärlek)," säger den sista rösten, alla tre av mina styvbröder står nu framför mig. Fan, blev det just hetare eller är det bara jag?

======================================
Ella, yngsta dottern i familjen Knight, integreras långsamt tillbaka när hennes föräldrar dör. Inte riktigt 18 år, skickas Ella för att bo med sina styvbröder, några hon inte har sett sedan hon var 8 år gammal.

Reece, Dylan och Caleb är Ellas äldre styvbröder. Nu 28 år, finner Reece och hans bröder sig snart ta hand om sin nästan vuxna syster. Men när hon anländer dras de omedelbart till henne, redo att göra vad som helst för att hålla henne hos sig för alltid.
Den oönskade dotterns Alfa Kung

Den oönskade dotterns Alfa Kung

1.2k Visningar · Avslutad · Cass
Dörren bakom mig öppnades. Alpha Adrian log, tittade på mannen som nu stod framför oss båda, men hans ansikte föll i samma sekund som hans ögon landade på mig, chock och avsky fyllde hans blick.

"Alpha Kung Rhys." Adrian försökte dölja sin avsky. "Jag måste be om ursäkt. Denna dumma tjänare insåg inte att vi skulle mötas här."

Jag nickade försiktigt. Detta var Alpha Kungen. Inget gott kunde komma från att jag snubblade in här.

Adrian grep mig hårt om axlarna och började röra sig. "Hon ska gå nu."

"Hon kan tala för sig själv." Alpha Kungens aura fick oss båda att frysa. "Vad heter du, flicka?"


Grace hade tillbringat hela sitt liv i en flock som inte värderade henne och utnyttjade henne på alla tänkbara sätt. Hennes far, som var Alpha vid den tiden, tillät det att hända och fängslade henne till och med till slut.

När hennes far dog, blev saker och ting inte bättre, de blev bara värre. Hennes styvsyster och svåger gjorde hennes liv till ett helvete. Hon såg aldrig någon väg ut eftersom hon var varglös och stum, eftersom det var säkrare att inte tala än att tala. Men hon är inte så svag som hon tror att hon är.

När Alpha Kung Rhys kommer på besök i hopp om att hitta en brud, förändras hela hennes liv. Ingenting hon visste är som det verkade, och nu håller hon på att nysta upp röran hon lämnades med. Med hjälp av Alpha Kungen börjar hon hitta sig själv, bit för bit.

Men är hon bara en bricka i hans spel? Han har haft andra före henne. Är hon den han har väntat på? Kommer hon att överleva röran hon har lämnats i, eller kommer hon att falla samman innan hon någonsin hittar svaren som väntar på henne?

Hon är för djupt inne nu, och om hon faller, kan hon dra med sig Alpha Kungen...
Vargprofetian

Vargprofetian

1.1k Visningar · Uppdateras · Catherine Thompson
Lexi har alltid varit annorlunda än andra. Hon är snabbare, starkare, ser bättre och läker snabbt. Och hon har ett märkligt födelsemärke i form av en vargtass. Men hon har aldrig tänkt på sig själv som speciell. Förrän hon närmar sig sin tjugonde födelsedag. Hon märker att alla hennes egenheter blir starkare. Hon vet ingenting om den övernaturliga världen eller om själsfränder. Förrän födelsemärket börjar bränna. Plötsligt finner hon sig själv involverad med varulvar som tror att hon är den profeterade som ska ena flockarna mot en vampyr som vill ha henne död. Hon måste lära sig att hantera sina nya krafter samt inte bara en utan två själsfränder. En ville avvisa henne eftersom han trodde att hon var människa. Den andra accepterar henne helt. Profetian säger att hon måste ha båda. Vad ska hon göra? Kommer hon att acceptera båda eller avvisa en och hoppas på en andra chans? Kommer hon att kunna hantera förvandlingen och sina krafter innan det är för sent?
Maffiakungens oskyldiga brud

Maffiakungens oskyldiga brud

3.4k Visningar · Avslutad · Snowmoon
Vincent Hastings, den hänsynslöse miljardären och den mest fruktade maffiakungen i New York. Han är chefen, han kan få allt han vill ha, vare sig han gör det med bara händer eller med våld. Precis som när han tvingade Sophie Laurens, yngsta dottern till Albert Laurens, en av de rikaste männen i New York som hade ett avtal med Vincent om att en av hans döttrar skulle gifta sig med honom. Han erbjöd villigt sin yngsta dotter, utan att bry sig om konsekvenserna, utan att bry sig om hur Sophies framtid skulle kunna se ut.